Riksdagsarbetet

Riksdagsledamotens viktigaste uppgift är att i riksdagsarbetet driva åländska ärenden. Åland har bara en folkvald representant i Finlands riksdag och därför skall insatserna koncentreras till detta arbete. Hit hör självfallet självstyrelselagsreformen, men även Ålands ställning i EU. Åland har en observatörsplats i riksdagens stora utskott för att kunna säkerställa bevakningen av EU ärenden. En central del av Ålands självstyrelse är demilitariseringen och neutraliseringen. Viktigt är att i fortsättningen slå vakt om demilitariseringen, men även lyfta fram neutraliseringen i allt högre grad. Ålands självstyrelsesystem är ett intressant exempel på hur en minoritet kan skyddas.

För att kunna fungera som en fullvärdig ledamot av Finlands riksdag anser jag det dock vara nödvändigt att så långt krafterna räcker till även delta i den del av riksdagsarbetet som kanske bara indirekt rör Åland. Hit hör internationella frågor där en förutsättning för deltagande är att den s.k. Ålandsnyttan uppfylls, nämligen att landskapet kan tillföra något samtidigt som det kan föra självstyrelsen framåt till nytta för ålänningarna.

Många av de frågor som behandlas i Finlands riksdag är sådana som för landkapets del behandlas av Ålands lagting och Ålands landskapsregering. Hit hör t.ex. skola, utbildning, kultur, vård och omsorg, sociala frågor, miljö m.m. Trots att landskapet har behörighet i dessa områden, är det viktigt att samarbeta eftersom vi är beroende av andra.

Ålands landskapsregering och Ålands lagting drar upp riktlinjerna för hur självstyrelsen skall utvecklas och behörigheten utökas. Riksdagsledmoten har en central roll i att skapa förståelse för självstyrelsen och dess utveckling i Helsingfors. Efter att ha arbetat med självstyrelsepolitiska frågor hela mitt yrkesliv vet jag hur viktigt det är att skapa förståelse i Helsingfors och förutsättningar för de ärenden som landskapsmyndigheterna vill genomföra. En av de viktigaste uppgifterna är att stödja den process för utvecklandet av självstyrelsen som ingångsatts och pågår till 2022.

En första grund läggs i det regeringsprogram som den nya regeringen utarbetar tillsammans med landskapsregeringen och den nyvalde riksdagsledamoten.

Näringslivet består inte bara av de stora aktörerna utan minst lika viktigt är de små näringsidkarnas arbete. Det åländska entreprenörskapet är välbekant och bör tillvaratas på allt sätt. Jag vill därför medverka till att underlätta deras arbete och skapa bättre förutsättningar för överlevnaden genom förenkling av onödigt krångliga regler på skatteområdet såväl som ifråga om språkbestämmelser.

Åland är enligt självstyrelselagen svenskspråkigt och den språklag som finns i riket gäller inte i landskapet, samtidigt är det uppenbart att det underlättar för Åland om Finland förblir tvåspråkigt och med en levande svenska. Det är därför viktigt att samverka med den svenskspråkiga befolkningen i riket. Enligt rikslagen skall under varje mandatperiod en särskild rapport avlämnas till Riksdagen. Jag anser att det är viktigt att på ett aktivt sätt arbeta med att upprätthålla svenskan i riket och i Finlands riksdag.

Statsbeskattningen hör till rikets behörighet, men berör ålänningarna lika mycket som andra medborgare. Det finns många frågor jag prioriterar högt i det här sammanhanget.

Till de frågor som jag haft förmånen att arbeta med, och som även i framtiden kommer att ligga mig varmt om hjärtat, hör minoritetsfrågor, konfliktlösning, civil krishantering och mänskliga rättigheter.