Vecka 32

Finlands budget 2013

Den här veckan har på Åland och i riket mångt och mycket präglats av Finlands budget för 2013. Egentligen var lejonparten av innehållet i finansministeriets budgetförslag som kom ut på finansministeriets hemsida www.finansministeriet.fi i veckan redan utstakat i rambeslutet från i våras och handlingsutrymmet i de kommande budgetmanglingarna 29-30 augusti är därför begränsade. Finland har runt 90 miljarder euro i skulder och ytterligare 6.6 miljarder måste lånas in snart eftersom budgeten för 2013 är byggd för ett extra tillskott av resurser. Mer pengar behövs, men också satsningar på tillväxt.

Resurser satsas på att föra in nyutexaminerade och ungdomar i arbetslivet snabbt och tillväxten påskyndas genom skatteincitament och strukturella reformer.

Förutom de moment i budgeten som direkt rör Åland är för ålänningarnas del viktigt den skattepolitik som styrs genom budgeten. I och med skattehöjningarna kommer klumpsumman att öka, vilket nog kommer att ses med positiva ögon från landskapets håll. Detta har ni säkert läst om i de lokala tidningarna. De viktigaste åtgärderna för att förbättra statskassan är bl.a. slopandet av förvärvsinkomstens inflations- och inkomstnivåjusteringar, höjningen av momsen med 1 %, en ny solidaritetsskatt som tillkommer personer som förtjänar mer än 100.000 euro/år, nedskärning av kilometerersättningen samt att stora arv och pensionsinkomster beskattas strängare. Däremot tillkommer lättnader på beskattningen för låginkomsttagare. Ni kan hitta Urpilainens förslag till budget för 2013 här (dock endast tillgänglig på finska ännu).

Budgeten är dock som vanligt debatterad: t.ex. att kilometerersättningen skärs ned kan problematiseras eftersom det främst drabbar dem som bor på landsbygden och har längre körtid till arbetsplatsen.

Kommer debatten om äldreomsorgslagen i riket i att återspeglas i debatten i landskapet? Så brukar det ofta bli även om vi inte berörs eller ens har samma förhållanden.

I riket är det för närvarande debatt om den kommande äldreomsorgslagen som är i sin stöpning. Vad skall prioriteras och hur ser en ultimat äldreomsorg ut i dagens samhälle? Skall fokus sättas på att öka vårdyrkenas uppskattning och prestige? Skall ett minimikrav på antalet personal i äldreboenden tillkomma? Eller ska man betona andra saker än att stirra sig blind på antalet vårdare i relation till bäddplatser? Ja, äldreomsorgen är verkligen en växande utmaning för vårt samhälle, även på Åland, i takt med att fler blir äldre. Vi kommer också att behöva se över vårdnaden av de äldre. Och jag tror inte på idén att lösa problemen genom att importera arbetskraft och säga att utan dem skulle vi inte klara oss. Vi måste nog acceptera att vi måste ta de jobb som bjuds, vi kan inte förlita oss på att vi i fortsättningen skall bli hjälpta av andra.

Internets och de sociala mediernas kraft

I dagens samhälle är det väldigt viktigt att man tänker sig för en och två gånger innan man utrycker sig i sociala medier som är öppet för allmän beskådning. Det har bl.a. Igge Holmberg fått erfara. Uttryck och meningar kan lätt tas från sin kontext och bli till en toppnyhet. Men hur stor kraft har egentligen de sociala medierna? Klart är att vi vet mer om våra medmänniskor än vad vi någonsin gjort tidigare.

En annan som har fått smaka på samma fenomen är Helena Eronen som är/var assistent till sannfinländaren James Hirvisaari. Tidigare i år hade hon skrivit på sin blogg att utlänningar och minoriteter borde tvingas bära armbindlar så att polisen skall kunna veta vilken folkgrupp de tillhör. De blev så klart skriverier i pressen när detta uppdagades och i våras krävde Sannfinländarnas riksdagsgrupp att Hirvisaari skulle avskeda henne, vilket Hirvisaari vägrade. Men nu har hon alltså sagt upp sig självmant.