För att den vård som ges vid enprivat massagemottagning skall kunna utgöra momsfri hälso- och sjukvårdsservice ska den som ger vården vara en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvård. Detta gäller enligt uppgift enbart om massören fått sin utbildning i Finland, inte massörer som fått sin utbildning i annat nordiskt land. Riksdagsledamot Nauclér har fått påstötar om detta från Åland och anser att detta är emot det nordiska samarbetes andemening och syfte. Hon frågade därför den 13.3 regeringen vad de möjligen gjort för att ändra på detta missförhållande och om de planerar att göra något i framtiden.

Finansminister Rinne konstaterar i sitt svar att enligt mervärdesskattelagen betalas inte skatt på försäljning av hälso- och sjukvårdstjänster. Kosmetisk vård, allmän rekreation eller annan sådan verksamet är inte befriad från skatt. Den privata verksamheten är avgränsad så att endast sådan vård som står under samhällets tillsyn och som utförs av yrkesutbildad personal med skyddad yrkesbeteckning är befriad från skatt.
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i Finland Valvira för ett centralregister över yrkesutbildade personer.

En person med massörsexamen från Sverige, eller annat nordiskt land, kan hos Valvira anhålla om rätt att använda yrkesbeteckningen. Valvira bedömer förutsättningarna för rätten attanvända beteckningen, till exempel hur väl utbildningen motsvarar den utbildning som ges i Finland. I vissa fall kan man kräva avläggande av fristående yrkesprov i Finland.

Enligt minsterns svar har Social- och hälsovårdsministeriet för avsikt att granska om det finns behov av att förnya centralregistret och i samband med denna granskning även fastställa de allmänna och enhetliga principer enligt vilka yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården framöver skall definieras. Däremot kommer man inte att ta upp enskilda yrkesbeteckningar till granskning före denna övergripande granskning.

- Det var ett uttömmande svar, säger Elisabeth Nauclér. Jag hoppas att social- och hälsovårdsministeriet då man arbetar med förnyelsen löser problemet och gör det smidigare att få yrkesutbildning från andra länder godkänd i Finland, det är många som studerar utomlands, det är inte bara många ålänningar som studerar för en yrkesexamen i Sverige, det gör även många finlandssvenskar. Är reglera för krångliga eller fördyrande, flyttar dessa ungdomar inte hem för att arbeta. Nu gäller det för oss på Åland att aktivt följa upp utvecklingen.

Frågan (för övrigt Elisabeth Nauclérs sextonde denna period) och svaret kan ni hitta här på hemsidan.

Närmare uppgifter ger Elisabeth Nauclér, 050 512 1984.

Nedan kommer lite statistik över skriftliga spörsmål, motioner, muntliga frågor samt anföranden under riksdagsperioden
Ni hittar alla mina aktiviter på riksdagens hemsida

Skriftliga spörsmål till regeringen: 16
Budgetmotioner: 3
Muntliga frågor till regeringen: 9
Anföranden i plenum: 112

Sammantaget en väldigt aktiv period!

Efter påstöt från apoteksbranschen på Åland ställde riksdagsledamot Elisabeth Nauclér i början av mars ett skriftligt spörsmål till regeringen gällande vissa problem som uppstår då man vill ta ut mediciner i ett annat nordiskt land än det där receptet skrivits ut.

Hittills har man med stöd av föreskriften ’Expediering av läkemedel i Finland 5/2011’ och överenskommelser mellan länderna enkelt och smidigt kunnat inhandla sina viktiga läkemedel i annat nordiskt land, så länge recepten fanns på papper. I och med att recepten nu skrivs elektroniskt och är lagrade i nationella databaser, kan denna smidighet inte längre utövas enligt denna föreskrift, apoteken kommer nämligen inte åt receptcentren i andra nordiska länder. Detta leder till problem för patienter som behöver få ut sina ibland livsviktiga läkemedel, de har förlitat sig på att alla recept finns i det elektroniska receptcentret och bär inte med sig information över sin medicinering.
Detta är ett problem som ofta uppstår på Åland, många nordiska medborgare besöker Åland och många tillbringar längre tider på sitt åländska fritidsboende.

Nauclér frågade därför regeringen vad de tänker göra för att möjliggöra fortsatt trygg och kontinuerlig läkemedelsanvändning för patienterna och smidighet vid expediering av elektroniska recept, då recepten är lagrade i nationella databaser och pappersformen börjar bli historia.

Svaret kom idag från minister Laura Räty som konstaterade att det finns flera fördelar med elektroniska recept, men de är problematiska vid resor utomlands. Man är i Finland medveten om situationen och har, tillsammans med Sverige, deltagit i ett europeiskt projekt, epSOS-projektet för att råda bot på situationen. Försöket var tekniskt lyckat men man konstaterade flera problem; skillnader mellan läkemedelspreparat, juridiska problem i anslutning till datasäkerhet och skillnader i medicineringspraxis. De sistnämnda är inte problem inom Norden men nog på europeisk nivå.
När projektet slutförts upphörde utbytet av recept med Sverige på Sveriges begäran, man såg många problem och man ville inte fortsätta utan en bilateral överenskommelse.
Finland ville fortsätta efter försöksprojektet, så att man samtidigt skulle bereda förbättringarna, vilket man informerat Sverige om, men ärendet har ändå inte framskridit. För närvarande är en överenskommelse mellan länderna under beredning och tekniska definitioner utvecklas och man väntar på Sveriges beslut i ärendet.
Finland har redan beaktat utbytet av elektroniska recept mellan EU/EES länderna i en lagändring gällande elektroniska recept våren 2014 och man har teknisk beredskap att med kort varsel inleda förmedlingen avrecept enligt epSOS projektet.

- Det var ett positivt besked av ministern gällande Finlands beredskap att lösa problemet, konstaterar ledamot Nauclér, jag hoppas nu att Sverige inom en snar framtid kan slutföra beredningen och anpassa sig till utvecklingen på detta område, så att patienterna inte råkar i kläm, utan även i fortsättningen kan lita på att få sina viktiga läkemedel även då de inte befinner sig i hemlandet.

Närmare information om detta ger riksdagsledamot Elisabeth Nauclér, tfn 050 512 1984.

Det skriftliga spörsmålet finns i sin helhet här

Pressmeddelande 19/3 2015
Publiceringsfritt: Genast

Nauclér: Frivilligverksamhet en grundpelare i vårt samhälle

Måndagen den 16.3 var min andra dag som frivilligarbetare detta år. Den här gången arbetade jag hos Mariehamns församling. Tidigare i år var jag volontär hos Katapult. Dagen på Katapult var en konkret påminnelse om hur viktigt det är att arbeta för och stöda dem som inte ännu har hittat sin väg i vår allt mer kravtyngda värld (läs mer om den dagen på min blogg här).

Bakgrunden till volontärdagarna är att Riksdagens stödgrupp för frivilligarbete tidigare i vintras under De frivilligas dag (den 3 december) utmanade alla partiledare, riksdagsledamöter och kandidater att under vintern volontärarbeta på någon frivilligorganisation.

I måndags besökte jag först begravningsplatsen och bekantade mej med arbetet där, innan jag höll en sagostund för dagisbarnen på S:t Mårtens daghem. Efter det for jag vidare till dagklubben i Margaretagården. Daghemmet och dagklubben, båda i Mariehamns församlings regi, är utmärkta exempel på barndagvård och lyckade och fungerande aktiviteter för barn. Mariehamns församling utför ett viktigt och förtjänstfullt arbete för alla i vårt samhälle, från de allra yngsta barnen till åldringar, diakoniverksamheten stöder särskilt de svaga och ensamma, församlingen visar genom detta arbete kristna värderingar i konkreta handlingar.

En välfungerande frivilligverksamhet är en viktig byggsten i vårt välfärdssamhälle.

Många viktiga funktioner i vårt samhälle bygger på frivilligarbete som utförs av engagerade ungdomar, mammor och pappor, mormödrar och farfäder m.m. Man engagerar sig i alltifrån SKUNK i skärgården till idrottsföreningar i landskapet. SKUNK var förresten för inte längesedan sedan mycket nära att vinna justitieministeriets demokratipris. Många får genom frivilligarbetet stöd och hjälp i vardagen, men det är inte bara de som stöds av frivilligverksamheten som får nytta av verksamheten, också de som engagerar sig i frivilligverksamhet känner tillfredsställelse och glädje över att tillsammans med andra likasinnande medverka i en meningsfull verksamhet.

För riksdagen som lagstiftare gäller det att noga överväga vilka bestämmelser man inför så att inte frivilligorganisationernas administrativa börda blir för stor. Denna verksamhet bör även i fortsättningen vara momsbefriad.

I ekonomiskt tuffa tider är betydelsen av frivilligarbete större än någonsin. Det är en grundpelare i vårt samhälle. Jag vill tacka alla frivilliga för det värdefulla arbete ni utför till förmån för oss alla.

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér

*******************************************************************************

Mer information ges av Elisabeth Nauclér som nås på tel.nr. +358(0)94323047 / +358(0)505121984 eller på e-postadress elisabeth.naucler@riksdagen.fi, eller av hennes riksdagsassistent Gustav Blomberg som nås på tel.nr. + 358(0)94324047 eller på e-postadress gustav.blomberg@riksdagen.fi.

Lördag 14.3 2015 kl. 11. Fritt för publicering.

Nauclér glad över vindkraftsbeslutet: Segt arbete gav resultat

Riksdagen kunde på lördagen med klara siffror 149-35 godkänna det statliga produktionsstödet för vindkraft på Åland.
- Visst är jag glad. Trägen vinner, säger Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér direkt efter omröstningen.
Hon vill särskilt tacka de många åländska politiker och särskilt tjänstemän som medverkat till att det sega arbetet gav resultat. Hon säger att egentligen kom den största segern redan år 2010. Då gavs lagpropositionen om inmatningstariffer och i proposition sades att det inte är möjligt att Åland omfattas av produktionsstödet för vindkraft.
- Grundlagsutskottet var av annan mening och slog fast att det inte finns något hinder för att systemet även gäller vindkraft på Åland. Grundlagsutskottet har varit mycket konsekvent på denna punkt, säger Nauclér.
Det var slutligen bara Sannfinländarna och Vänstergruppens två ledamöter som i dagens omröstning röstade emot produktionsstödet för vindkraft på Åland.
Enligt preliminära beräkningar uppgår det anslag som ska tas in i statsbudgeten till drygt 60 miljoner euro och det fördelas på 12 år. Den förnybara energins andel av slutförbrukningen av energi i Finland var cirka 35 procent år 2012. Det mål som i EU uppställts för Finland att fram till år 2020 öka den förnybara energins andel till 38 procent. Genom dagens beslut öppnas möjligheterna för att betydligt öka vindkraftproduktionen på Åland.
Vindkraftslagen för Åland var den sista lag för valperioden som Finlands riksdag godkände på dagens avslutande lördagsplenum.

För ytterligare information:
riksdagsledamot Elisabeth Nauclér 050-5121984

Pressmeddelande 12/3 2015
Publiceringsfritt: Genast

Det utrotningshotade finlandssvenska teckenspråket tryggas i ny lag

Det var inte bara tråkigheter och kuppförsök som ägde rum under måndagens (9.3) plenum i riksdagen. Under dagen behandlades också Regeringens proposition till riksdagen med förslag till teckenspråkslag (RP 294/2014). Till grund för första behandlingen låg grundlagsutskottets betänkande som understödde lagen utan ändringsförslag, men med följande uttalande: Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att de språkliga rättigheterna för dem som använder teckenspråk ska tillgodos i hela landet på det sätt som avsetts när lagstiftningen om rättigheterna utarbetades. Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har aktivt arbetat i grundlagsutskottet för att lagen skall godkännas.

- Teckenspråkslagen är välkommen, och vi som suttit i det utskott där frågan behandlats har fått lära oss mycket om hur situationen är för de som använder sig av teckenspråk. Det är vid det här laget välbekant att det finlandssvenska teckenspråket finns på Unescos lista över utrotningshotade språk. Att det varit nära att utrotas beror på att det inte längre finns någon skola där man kan lära sig det finlandssvenska teckenspråket. Det har för Ålands del inneburit att man valt att gå i skola och utbilda sig i Sverige och man har lärt sig rikssvenskt teckenspråk, sade Nauclér.

I plenidebatten påpekade Nauclér också att rättsäkerheten för människor som använder teckenspråk måste tryggas.

- För att rättssäkerheten ska vara tryggad måste staten till exempel vid en rättegång vara beredd att anlita tolkar från Sverige om personen i fråga är från Åland. Men detta gäller framför allt samerna, som använder ett teckenspråk som används i Norge. Finska myndigheter måste när så behövs vara beredda att anlita teckenspråkstolkar från Norge.

Riksdagen godkände innehållet i lagförslaget enligt betänkandet.
*******************************************************************************

Mer information ges av Elisabeth Nauclér som nås på tel.nr. +358(0)94323047 / +358(0)505121984 eller på e-postadress elisabeth.naucler@riksdagen.fi, eller av hennes riksdagsassistent Gustav Blomberg som nås på tel.nr. + 358(0)94324047 eller på e-postadress gustav.blomberg@riksdagen.fi.

Med vänlig hälsning,
Gustav Blomberg
Riksdagsassistent till riksdagsledamot Elisabeth Nauclér

Pressmeddelande 6/3 2015
Publiceringsfritt: Genast

Nauclér frågar regeringen om hanteringen av nordiska elektroniska recept

Apoteksväsendet på Åland kontaktade riksdagsledamot Elisabeth Nauclér gällande problem i samband med apotekens hantering av nordiska elektroniska recept. Nauclér ser detta som ett mycket angeläget ärende och ställer nu en skriftlig fråga till regeringen.

Enligt gällande föreskrift (5/2011) om expediering av läkemedel i Finland får recept som utfärdas av läkare på Island, i Norge, Sverige och Danmark expedieras i Finland enligt bestämmelserna i föreskrifterna. Punkten om expediering av nordiska recept i Finland är mycket klar och ger inte upphov till feltolkningar. Den innebär att patienten lätt och smidigt kan inhandla viktiga läkemedel i ett annat nordiskt land än där receptet är utfärdat. Tillvägagångssättet är enkelt, patienten använder en receptblankett utskriven av läkare som dokument då den inhandlar sin medicin på apoteket i Finland. Det är många som reser mellan länderna både på grund av arbete och på fritiden och är i behov av dessa tjänster.

Men då recepten skrivs endast i elektronisk form har ett praktiskt problem uppstått. De elektroniska recepten finns numera enbart nationellt lagrade i elektroniska databaser och apotek kommer åt dessa databaser enbart i det egna hemlandet och inte i de andra nordiska länderna. Patienterna litar på att alla deras recept och information om medicineringen finns tillgängliga för apotek i de nordiska länderna och bär därför sällan med sig information över sin medicinering. Det kan vara fråga om livsviktiga läkemedel, som på grund av detta inte kan expedieras.

Ledamot Nauclér frågar därför regeringen vilka åtgärder de tänker vidta för att möjliggöra fortsatt trygg och kontinuerlig läkemedelsanvändning för dessa patienter.

- Jag har förstått att detta är ett problem som i synnerhet de åländska apoteken råkar ut för, det är ju många som bor i något nordiskt land men tillbringar längre tider på Åland på sitt fritidsboende, många bolag med filialer i de nordiska länderna väljer också Åland som mötesplats för sina anställda, men det gäller naturligtvis också finländare på resa i Norden. Utvecklingen på dataområdet är så snabb, så man hinner inte alltid anpassa det praktiska arbetet till dagens verklighet, säger Nauclér och tillägger, – jag hoppas regeringen finner en snabb lösning på detta.

*******************************************************************************

Mer information ges av Elisabeth Nauclér som nås på tel.nr. +358(0)94323047 / +358(0)505121984 eller på e-postadress elisabeth.naucler@riksdagen.fi, eller av hennes riksdagsassistent Gustav Blomberg som nås på tel.nr. + 358(0)94324047 eller på e-postadress gustav.blomberg@riksdagen.fi.

Med vänlig hälsning,
Gustav Blomberg
Riksdagsassistent till riksdagsledamot Elisabeth Nauclér

Pressmeddelande 5/3 2015
Publiceringsfritt: Genast

Vindkraftsstödet för Åland säkrat!

Vid dagens möte i ekonomiutskottet godkändes regeringspropositionen gällande stödet till vindkraftsbolag på Åland. Tyvärr är detta beslut så nytt så ingenting är ännu översatt till svenska från dagens möte, men nedan finns ekonomiutskottets pressinformation med en länk till ekonomiutskottets betänkande. Två sannfinländska ledamöter lämnade avvikande åsikt, men alla övriga röstade för stödet. Nu ska bara ekonomiutskottets betänkande godkännas i riksdagens plenum, vilket inte ska vara ett problem.

- Det har varit ett krävande och tålamodsprövande arbete för alla inblandade, det känns verkligen bra att detta ärende nu är klart, säger Elisabeth Nauclér.

http://web.eduskunta.fi/Resource.phx/pubman/templates/7.htx?id=7323

*******************************************************************************

Mer information ges av Elisabeth Nauclér som nås på tel.nr. +358(0)94323047 / +358(0)505121984 eller på e-postadress elisabeth.naucler@riksdagen.fi, eller av hennes riksdagsassistent Gustav Blomberg som nås på tel.nr. + 358(0)94324047 eller på e-postadress gustav.blomberg@riksdagen.fi.

Pressmeddelande 27/2 2015
Publiceringsfritt: Genast

Välkommet besked för Stallhagen och konsumenterna

En ny lagändring på lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker är på väg att godkännas i riksdagen. Igår torsdag (26.2) var lagändringen nämligen upp till första behandling i plenum efter att finansutskottet gett sitt betänkande som föreslår att riksdagen godkänner lagändringsförslaget utan ändringar.

Förslaget är att lagen ändras så att nedsättningen av accis på alkohol från små oberoende bryggerier utökas. Denna lagändring har det varit tal om länge och effekterna beaktas i årets första tilläggsbudget. För närvarande får småbryggerier 50 % nedsättning av accisen upp till 200 000 liter öl/år, därefter nedsättning enligt en sjunkande skala. Denna gräns föreslås höjas upp till 500 000 liter öl/år. Övre gränsen för årsproduktion höjs från 10 miljoner liter till 15 miljoner liter, det vill säga producerar man över 15 miljoner anses man inte längre vara ett småbryggeri. Nedsatt accis gäller dock inte för andel över 10 miljoner liter.

Den här lagändringen kommer antagligen att resultera i en märkbar förbättring av verksamhetsförutsättningarna för småbryggerierna i Finland, och såklart också på Åland. Bland annat kommer lönsamheten öka och fler personer kan sysselsättas inom branschen.

Lagändringen är alltså inte bara viktig för småbryggerierna, utan klart är att den också är viktig för sysselsättningen i glesorter och på landsbygden, där de mindre bryggerierna oftast håller hus. Vi ser nu på flera håll i Finland hur småbryggerier har etablerat sig – det har aldrig funnits fler mikrobryggerier i Finland – och på Åland har vi redan framgångsrika småbryggerier i Stallhagen och Tjudö vingård. Den massproducerade lagerölen har fått seriös utmanare. Det är viktigt att stödja den här relativt nya trenden med finare och handgjorda alkoholdrycker från småbryggerier också ur ett samhälleligt perspektiv:

- Vi borde i Finland dricka mindre, det är helt klart. Denna sänkning av alkoholskatten har dock inte den inverkan på alkoholkonsumtionen som man skulle kunna tro, nämligen att det skulle drickas mer, tvärtom. Det handlar om små bryggerier och liten konsumtion men ett ökat intresse för produkten, som faktiskt kan leda till att konsumenten blir mer intresserad av kvalitén än av kvantiteten och att drickandet därmed minskar. Intresset för produkten ökar och därmed intresset för lokalproducerat och närmat – med andra ord ett utmärkt lagförslag. Låt oss även i fortsättningen stödja verksamhet av den här typen, och hit räknar jag gårdsförsäljning av liknande produkter, poängterade Nauclér i plenumdebatten.

Riksdagsledamoten som under sin tid i riksdagen besökt bland annat Stallhagen men också noga följt frågan om ökat stöd till småbryggerierna och gårdsförsäljning anser att ett stort steg tagits, men att mycket återstår att göra.
*******************************************************************************

Mer information ges av Elisabeth Nauclér som nås på tel.nr. +358(0)94323047 / +358(0)505121984 eller på e-postadress elisabeth.naucler@riksdagen.fi, eller av hennes riksdagsassistent Gustav Blomberg som nås på tel.nr. + 358(0)94324047 eller på e-postadress gustav.blomberg@riksdagen.fi.

Vid sitt möte idag gav riksdagens grundlagsutskott genom sitt utlåtande till ekonomiutskottet klartecken till att också åländska vindkraftbolag får ta del av det statliga produktionsstödet.

Det har varit en lång och komplicerad process, där åländska ansvariga tjänstemän och politiker i samarbete med kolleger i riket arbetat intensivt för att finna lösningar på detta problem. I regeringspropositionen RP 152/2010 nämndes inte stödet till åländska kraftverk i lagtexten, men däremot i motiveringarna, där det stod att på grundval av självstyrelselagen för Åland (1144/1991) måste systemet med inmatningspris anses vara en fråga som ingår i landskapets lagstiftningsbehörighet enligt 18 §. Därför ska en elproducent inte ha rätt att få inmatningspriset, om kraftverket ligger i landskapet Åland. Enligt 2 § i självstyrelselagen omfattar landskapet det område som när självstyrelselagen träder i kraft hör till landskapet samt det territorialvatten som enligt gällande stadganden om gränserna för Finlands territorialvatten omedelbart ansluter sig till detta område. Grundlagsutskottet konstaterade redan 2010 i sitt utlåtandetill ekonomiutskottet att självstyrelselagen inte ställer några hinder för att betala ut stöd enligt den föreslagna lagen till kraftverk på Åland, utan det är fråga om en rent energipolitisk lösning och riket och landskapet tillsammans kan komma överens om att skapa ett system för stöd till kraftverk på Åland och ansluta Åland till det system med inmatningspris som förslogs i den aktuella regeringspropositionen.

Trots att Ålandsdelegationen, justitieministeriet och grundlagsutskottet alla i sina utlåtanden konstaterat att det var möjligt, begärde arbets- och näringsministeriet under 2012 ytterligare ett utlåtande av justitiekansler, som också konstaterade att inga hinder förelåg. Frågan har behandlats och diskuterats under tre näringsministrar, statsminister Jyki Katainen lyfte ärendet till statsministerns kansli och nu var det slutligen juristen näringsminister Jan Vapaavuori som såg till att propositionen lämnades. Man har konstaterat att den politiska viljan finns, men att de praktiska problemen måste lösas, vilket har varit ett krävande och tålamodsprovande arbete för alla inblandade. Under tiden har man på Åland berett den åländska lagstiftning som krävs för att detta skall kunna genomföras.

Den 27.11.2014 lämnade näringsministeriet slutligen sin proposition till riksdagen med förslag till lag om villkoren för deltagande i kostnaderna för produktionsstödet för el som produceras vid vissa vindkraftverk som byggs i landskapet Åland, ärendet remitterades till ekonomiutskottet som begärde utlåtande av grundlagsutskottet. Det är detta utlåtande som blev klart idag. Under beredningen har utskottet resonerat kring olika frågor i samband med lagen, som till exempel administrationen och tillsynen. Den aktuella lagen gäller bara de vindkraftsprojekt som nämns i bilagan till propositionen, men det utesluter inte att man gällande framtida projekt på liknande sätt gör en överenskommelse.

- Det är fråga om något helt nytt, oprövad mark, Åland har behörigheten, men stödet betalas av staten, dock inte till landskapsregeringen utan direkt till vindkraftbolagen, jag är lättad över att denna långa process äntligen är i hamn, säger riksdagsledamot Elisabeth Nauclér efter mötet i grundlagsutskottet och konstaterar att också de sakkunniga som hörts i utskottet varit eniga om att detta är möjligt. Detta är ett av de svåraste ärenden som varit i grundlagsutskottet under min tid där.

*************************************************************************

Närmare information ger riksdagsledamot Elisabeth Nauclér, 050 512 1984

Ovan nämnda propositioner och utlåtanden finns på riksdagens hemsida www.riksdagen.fi
Dagens utlåtande publiceras då det översatts.