Budgetmotion om internationellt bistånd

september 24th, 2007Riksdagsinitiativ

Anslag för internationellt bistånd

Till riksdagen

Enligt budgetpropositionen för år 2008 anvisas 830 396 000 euro för utvecklingssamarbete, vilket betyder en höjning med 85 miljoner euro. Anslagen för internationellt bistånd uppgår därmed nästa år till 0,44 % av bruttonationalprodukten.

Denna höjning är ändå inte tillräcklig. Regeringen och Finland har internationellt förbundit sig att höja andelen till 0,51 % av BNP före år 2010 och till 0,7 % av BNP före år 2015. Eftersom BNP beräknas öka nästa år, kommer de nu föreslagna anslagen inte att räcka till ifall vi vill hålla en jämn ökningstakt så att vi uppnår 0,51 % av BNP år 2010. Finland bör därför aktivt medverka till att hitta nya finansieringsformer för att höja biståndet.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att riksdagen ökar moment 24.30.66 i budgeten för 2008 med 26 000 000 euro för internationellt bistånd.
Helsingfors den 24 september 2007

Elisabeth Nauclér /sv
Ulla-Maj Wideroos /sv
Mats Nylund /sv
Håkan Nordman /sv
Mikaela Nylander /sv
Anna-Maja Henriksson /sv
Christina Gestrin /sv

 

Nauclér och Thors på migrationsminsterns "frågestund"

september 21st, 2007Nyheter och pressmeddelande

I Finlands riksdag har, för att strukturera förhandlingarna, införts ett nytt system att de enskilda ministrarna har sina egna tider i plenum för att svara på frågor från riksdagsledamöterna. På fredagseftermiddagen (21.09.2007) befann sig immigrations- och Europaminister, tillika Ålandsminister Astrid Thors (sfp) i gluggen. Beträffande Åland sade sig Thors vara nöjd över utfallet i det ekonomiska systemet mellan självstyrelsen och riket, liksom skrivningarna i budgetpropositionen om lagförslag för stöd för bemanningskostnader denna höst, vidare beslut vid budgetmanglingen att beslut ska fattas nästa år om de skattåtgärder som behövs för att garantera sjöfartens verksamhetsförutsättningar, det vill säga en reformering av tonnagebeskattningen. Till detta passade Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér på att framföra att hon "som invandrare i det här landet" samt "tillhörande en minoritet" med intresse följt Thors rapport. Nauclér tackade också för att Åland fått en egen minister samt gladde sig över de positiva besluten rörande sjöfarten. Nauclér undrade därpå om minister Thors anser att Ålands självstyrelse kan fortsätta att utvecklas inom ramen för EU. "Det anses ju", påpekade Nauclér, "att det skett en stor försämring av det internationella exempel på konfliktlösning som Åland annars utgör". Även undrade Nauclér om de förbättringar av systemet som framförts av Ålands landskapsregering, bl.a. talerätten i EU kunde genomföras. Thors svarade "till vår enda invandrarledamot, ledamot Nauclér" att hon tror att det finns "goda förutsättningar" att förverkliga bland annat talerättsgruppens förslag och övriga saker som grundlagsutskottet har pekat på i sitt yttrande med anledning av det åländska lagtingets initiativ.

Anförande om statsbudgeten för 2008 (responstaltur)

september 21st, 2007Tal och anföranden

Ärade herr talman! Som invandrare i det här landet så följer jag med intresse den rapport som vi har fått, jag tackar för den, som tillhörande en minoritet så är den dessutom särskilt intressant. Jag vill också tacka för att Åland har fått en egen minister i den här regeringen. Det är dessutom glädjande med de besked vi kan få om sjöfarten och som finns i den här budgeten.
Men jag skulle vilja ställa en fråga till minister Thors: Anser ministern att Ålands självstyrelse kan fortsätta och utvecklas inom ramen för Europeiska unionen? Det anses ju att det skett en stor försämring av det internationella exempel på konfliktlösning som Åland annars utgör. Jag undrar om de förbättringar av systemet som framförs av Ålands landskapsregering kan genomföras, till exempel talerätten, men andra saker också?

Nauclér i budgetremissdebatten

september 19th, 2007Nyheter och pressmeddelande

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér höll sent igår kväll ett anförande i riksdagens budgetremissdebatt. Nauclér fäster uppmärksamhet vid att Åland "i motsats till de flesta självstyrande områden saknar skattebehörighet" och att statsbudgeten innehåller ett moment om penningöverföringar till Åland medan inget motsvarande finns på inkomstsidan, alltså vad staten bär upp på Åland i skatter, acciser och så vidare. Detta ger en felaktig bild av bidrag istället för vad det i verkligheten handlar om, återbäring av vad ålänningarna själv betalat in till staten. I nästa års budget vill Nauclér se också se medtagna statens inkomster från Åland. Sjöfarten menar Nauclér hade fått den plats den förtjänar i budgeten. Den första och mest akuta åtgärden är att trygga att passagerarfartygen förblir under finländsk flagg genom att stödet för bemanningskostnaderna permanentas. Lagpropositionen härom vill Nauclér ha så fort som möjligt. Att regeringen i sitt program tar upp framtagandet av en tonnageskattslag ser Nauclér också som en viktig markering. Hon vill att denna lag skall komma i bruk under 2008 och understryker att samma villkor bör gälla för passagerar- som lastfartyg i fråga om fartygsnyanskaffningar. Slutligen berör Nauclér Finlands internationella bistånd som med budgetpropositionen kommer att uppgå till 0,43 procent av BNP, vilket enligt Nauclér inte är tillräckligt. Finlands mål är 0,7 procent och Nauclér sade att hon kommer att lämna in en finansmotion med förslag om höjning av biståndet.

Anförande om statsbudgeten för 2008

september 18th, 2007Tal och anföranden

Ärade herr talman! Eftersom jag tillhör regeringsblocket kommer jag inte med några större invändningar mot förslaget till statsbudget för 2008, utan jag vill instämma med tidigare talare som lyft fram det förtjänstfulla arbetet regeringen gjort.
Som riksdagsledamot från Åland är det dock en brist man måste påtala och som mina föregångare också framhållit, nämligen att i budgeten finns ett kapitel med rubriken "Överföringar till landskapet Åland", men inget motsvarande kapitel på inkomstsidan. Det framgår visserligen av texten att staten har rätt att uppbära allmänna skatter och avgifter på Åland, eftersom landskapet i motsats till de flesta självstyrande områden saknar skattebehörighet.

En klumpsumma ur statsmedlen överförs sedan till Åland för att självstyrelsemyndigheterna skall kunna handha dessa ärenden, men kapitlet och beloppet ger ofta en felaktig bild av förhållandet och det talas gärna om bidrag, subsidier, understöd etc. till Åland, fast det bara handlar om återbetalning av uppburna skatter. I nästa budget skulle jag gärna vilja se såväl inkomsterna som utgifterna från Åland omnämnda i årsstaten.

Något betydligt viktigare än utformningen av budgeten är det för Åland allra viktigaste inslaget i den finska årsstaten, nämligen sjöfarten. Som ledamot Wideroos redan konstaterade i sitt anförande kommer denna vinter inhemska rederier att äntligen sjösätta en ny passagerarfärja och om regeringen ger tydliga besked om en tonnageskattereform under de kommande månaderna kan den få finsk flagg i aktern och därmed kan vi behålla många arbetsplatser.

Sjöfarten har fått den plats den förtjänar i budgeten. Där sägs att avsikten är att förbättra vår sjöfarts konkurrenskraft till en nivå som motsvarar den våra viktigaste konkurrentländer har. Vidare sägs att vår handelsflotta skall genomgå en positiv utveckling så att sysselsättningen till sjöss tryggas.

Den absolut första och mest akuta åtgärdern för regeringen är nu att trygga passagerarfartygens framtid under finländsk flagg genom att ombilda det temporära stödet för passagerarfartygens bemanningskostnader till ett permanent stöd. Det nuvarande arrangemanget löper ut redan i slutet av 2009 och branschen måste få klarhet i verksamhetsbetingelserna. Passagerarfartygen är de största arbetsgivarna inom Finlands handelsflotta.

I budgetförslaget för 2008 meddelas att ett lagförslag kommer att avges till riksdagen i höst varmed passagerarfartygens bemanningskostnadsstöd blir bestående på samma sätt vad som i dag gäller för lastfartygen. Jag utgår ifrån att denna proposition ges till riksdagen snarast möjligt. I regeringsprogammet utlovas en revidering av den nu gällande tonnageskattelagen som visat sig vara obrukbar samt en utredning över möjligheten till fartygsanskaffningsreserveringar. Det är viktiga markeringar från regeringens sida.

Jag har förstått att denna regerings beskattningsreform skall genomföras 2008 och jag hoppas att så sker så att rederibeskattningsreformen kan tas i bruk nästa år. I denna lagberedning är det viktigt att rederibeskattningsreformen utformas så att både passagerarfartygsrederierna och lastfartygsrederierna kan tillämpa tonnageskattelagen och reserveringsmöjligheterna för fartygsanskaffningar på lika villkor. Vi skall inte särbehandla skattemässigt våra sektorer av sjöfarten.

Från sjöfarten och det egna landets försörjning tar jag steget över till Finlands bistånd till de länder som behöver vårt stöd för sin försörjning. Det har varit tradition inom svenska riksdagsgruppen att ägna uppmärksamhet åt Finlands internationella bistånd och den traditionen för jag gärna vidare. Enligt budgetpropositionen för 2008 anvisas medel för utvecklingssamarbete, vilket betyder en höjning med 85 miljoner euro. Anslaget för internationellt bistånd uppgår därmed till 0,44 procent av bruttonationalprodukten, men denna höjning är inte tillräcklig.

Norden, Finland, utrikesministeriet och utrikesutskottet har den gångna veckan besökts av en amerikansk professor som fäst vår och allmänhetens uppmärksamhet på det faktum att USA, om det uppfyllde sin andel av det internationella biståndet på det sätt som Finland tänker sig att göra, nämligen 0,7 procent av bnp, så skulle det innebära ytterligare cirka 70 miljarder dollar varje år som kunde användas för att bekämpa världens fattigdom. För att klara sitt mål måste Finland aktivt medverka till att hitta nya finansieringsformer för att höja biståndet. Och kanske det är en sak vi borde tala med USA om vid vårt nästa besök i Washington.

I avvaktan på någon förändring på den fronten tror jag att det är viktigt att Finland forsätter på sin bana som seriös aktör inom det internationella samarbetet (Puhemies: Fem minuter!) och dit hör att leva upp till de utlovade målen. Och, herr talman, jag kommer att inlämna en finansmotion med förslag till en höjning av anslaget.

 

Nauclér om sjöfart

september 17th, 2007Nyheter och pressmeddelande

Då den finländska regeringens stöd för den för Åland så centrala sjöfarten ut-gör en av de viktigaste frågorna för den åländska riksdagsledamoten och den allra viktigaste i budgetarbetet är ett klargörande uttalande på sin plats. I re-geringens budgetproposition för 2008 förbättras den finländska sjöfartens konkurrenskraft till samma nivå som i de viktigaste konkurrentländerna med hjälp av stödformer tillåtna av EU. En positiv utveckling av såväl handels-flottan, sysselsättningen som den nationella försörjningsberedskapen tryggas. Stödåtgärderna för sänkandet av passagerarfartygens bemanningskostnader föreslås bli permanenta i den lagproposition som ges till riksdagen i höst. I övrigt föreslås inga försämringar i stödarrangemangen för sjöfarten. Beträf-fande en tonnageskattslag, som skulle möjliggöra en förnyelse av flottan, skall frågan tas upp under 2008. Allt detta är helt i överensstämmelse med vad som överenskoms vid framförhandlandet av regeringsprogrammet i våras.

Nauclér om värdepappersföretag

september 13th, 2007Nyheter och pressmeddelande

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér påpekade i plenum igår rörande regeringens proposition med förslag till lag om värdepappersföretag, lag om ändring av värdepappersmarknadslagen och vissa lagar i samband därmed (RP 43/2007) att landskapet Åland som juridisk person kommit på olyckligt undantag. De relevanta lagställena bör korrigeras så att landskapet får en ställning som så kallad pro-fessionell kund respektive kvalificerad investerare likt andra motsvarande regioner i Europa. Riksdagen godkände talmanskonferensens förslag och remitterade ärendet till ekonomiutskottet

Anförande om värdepapper

september 12th, 2007Tal och anföranden

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om värdepappersföretag, lag om ändring av värdepappersmarknadslagen och vissa lagar i samband därmed, RP 43/2007 rd

Ärade herr talman! Regeringens proposition med förslag till lag om värdepappersföretag, lag om ändring av värdepappersmarknadslagen och vissa lagar i samband därmed, som nu är föremålet för remiss till utskottet, syftar till att genomföra EG-direktivet om finansiella instrument.
Tanken är att införa ett system som gör det flexiblare för fondbörser och värdepappersförmedlare att skapa alternativa marknadsplatser för traditionell börshandel och att konkurrera sinsemellan. Flera av de allmänna bestämmelserna i 1 kap. ändras och i 1 kap. 4 § 4 mom. återfinns också en definition på vad som avses med professionell kund. Hit hör till exempel finska staten, statskontoret, affärsverk, kommuner och utländska regionala förvaltningsenheter.

Definitionen motsvarar vad som fastslagits i EG-direktivet utom på en punkt. I direktivet sägs nämligen att regionala enheter får räknas som professionell kund och under den kategorin kvalificerar Ålands landskapsregering. Detta trots att alltså utländska regionala förvaltningsenheter medtagits i förslaget. Samma sak gäller för definitionen i 1 kap. 4 § 5 mom. om så kallad kvalificerad investerare, och nu talar jag om lagen i dess nuvarande lydelse.

Bestämmelserna inverkar på hur bankerna får hantera sina kunder och vilka produkter man kan erbjuda dessa kunder. Uppenbarligen har inte detta problem uppmärksammats tidigare, men det kan knappast bero på något annat än ett förbiseende. Det kan inte finnas någon anledning till att inte landskapet Åland skulle ha samma ställning som regioner i andra delar av Europa. Konsekvensen blir att Finlands minsta kommun, Sottunga, ingår i definitionen som professionel kund eller kvalificerad investerare, men inte landskapet Åland.

Det jag talar om är alltså en liten detalj i lagen som det inte är någon svårighet för utskottet att korrigera vid behandlingen av lagförslaget, men som skulle underlätta betydligt för dem som berörs av lagen. Samma avgörande betydelse har definitionen av kvalificerad investerare som finns i den gällande lagens 1 kap. 4 § 5 mom., och i vilken det enligt lagförslaget nu inte skulle göras några ändringar.

 

Anförande om värdepapper

september 12th, 2007Kolumner och artiklar

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om värdepappersföretag, lag om ändring av värdepappersmarknadslagen och vissa lagar i samband därmed, RP 43/2007 rd

Elisabeth Nauclér /r: Ärade herr talman! Regeringens proposition med förslag till lag om värdepappersföretag, lag om ändring av värdepappersmarknadslagen och vissa lagar i samband därmed, som nu är föremålet för remiss till utskottet, syftar till att genomföra EG-direktivet om finansiella instrument.
Tanken är att införa ett system som gör det flexiblare för fondbörser och värdepappersförmedlare att skapa alternativa marknadsplatser för traditionell börshandel och att konkurrera sinsemellan. Flera av de allmänna bestämmelserna i 1 kap. ändras och i 1 kap. 4 § 4 mom. återfinns också en definition på vad som avses med professionell kund. Hit hör till exempel finska staten, statskontoret, affärsverk, kommuner och utländska regionala förvaltningsenheter.

Definitionen motsvarar vad som fastslagits i EG-direktivet utom på en punkt. I direktivet sägs nämligen att regionala enheter får räknas som professionell kund och under den kategorin kvalificerar Ålands landskapsregering. Detta trots att alltså utländska regionala förvaltningsenheter medtagits i förslaget. Samma sak gäller för definitionen i 1 kap. 4 § 5 mom. om så kallad kvalificerad investerare, och nu talar jag om lagen i dess nuvarande lydelse.

Bestämmelserna inverkar på hur bankerna får hantera sina kunder och vilka produkter man kan erbjuda dessa kunder. Uppenbarligen har inte detta problem uppmärksammats tidigare, men det kan knappast bero på något annat än ett förbiseende. Det kan inte finnas någon anledning till att inte landskapet Åland skulle ha samma ställning som regioner i andra delar av Europa. Konsekvensen blir att Finlands minsta kommun, Sottunga, ingår i definitionen som professionel kund eller kvalificerad investerare, men inte landskapet Åland.

Det jag talar om är alltså en liten detalj i lagen som det inte är någon svårighet för utskottet att korrigera vid behandlingen av lagförslaget, men som skulle underlätta betydligt för dem som berörs av lagen. Samma avgörande betydelse har definitionen av kvalificerad investerare som finns i den gällande lagens 1 kap. 4 § 5 mom., och i vilken det enligt lagförslaget nu inte skulle göras några ändringar.