Fuktighetsmätare

juli 15th, 2013Veckobrev


Vecka 28

Veckan började med att det bara var att konstatera att badrummet inte var klart före midsommar, och skulle inte heller bli på ett tag. En fuktighetsmätare kom under veckan att bli min bästa vän, med den kan man springa runt tidiga morgnar, sena kvällar, ja mitt i natten om man så vill och testa fuktigheten i väggen för att på så sätt få veta om fuktigheten i väggspacklet gått ner till en acceptabel nivå, och det har det inte. Det lyser en lång rad av röda prickar. Och det är lika bra att säga det genast, hela veckan gick utan att krönas av någon framgång på det här området.
Jag har med andra ord gått med denna fuktighetsmätare jämt hela tiden skulle man sagt om jag varit i Sverige, men nu är jag i Värmland och där betyder jämt något helt annat. Det påmindes jag om i NWT (Nya Wermlandstidningen) den dag jag kom till Värmland. Alla värmlänningar vet att om man säger att jag ska jämt gå in på Systembolaget så betyder det inte att man går på Systembolaget hela tiden utan att man bara skall gå in på Systembolaget. Vi har jämt stängt betyder inte att det alltid är stängt utan att man just har stängt, alldeles nyss. Artikeln var välskriven, men det var nog någon person långt borta från norska gränsen som skrivit den. Där påstods att halt på värmländska heter glingt och det verkar vara någon närmast stockholmsk variant. Här i västra Värmland vet alla att det heter glint.

Tur att jag blev bjuden till Rackstad en kväll för att umgås med min gudson och några andra kära vänner sedan skoltiden, som när sommaren kommer återkommer till Arvikatrakten.

Den andra utflykten och pausen från fuktighetsmätandet var till skogen i Arstane, och det är bara att konstarera att en käpp är bra att ha i skogen.
Riktigt så liten är inte världen som inom de fyra väggarna i badrummet utan det finns en värld utanför. Skall Finland ge politisk asyl åt Edward Snowden, tillfrågas alla Finlands riksdagledamöter. På grund av de begränsade uppkopplingsmöjligheterna i skogen kunde jag inte besvara frågan, men det gjorde desto fler andra. För den som följt vad som hänt på Balkan dök naturligtvis minne av när finska ambassaden i Belgrad såg till att Zoran Topencarevic fick politisk asyl i Finland 2002, också en frispråkig man men bara från Serbien och inte från det förlovade landet i väster USA. Så olika kan man se på saker och ting. Som påpekats i pressen hette utrikesministern den gången också Erkki Tuomioja.

Det var inte bara det som fick uppmärksamhet i finsk press. Statminister Katainen meddelade att han överväger att dra sig tillbaka snart och att inrikesminister Päivi Räsänen anser att bibeln ibland måste gå före Finlands lagar. Båda lär vara typiska produkter av den vanliga sommarnyhetstorkan sägs det, eller det som kallas nyhetsankor, och den här gången handlar det inte om ankdammen.

På den åländska fronten var den stora och glädjande nyheten det som i alla fall jag hoppats på nämligen att Ålands egen drottning Presiden Tarja Halonen åtagit sig uppdraget att bli ordförande i den kommitté som skall se på möjligheterna att reformera och som det sagts modernisera det åländska självstyrelsesystemet.